Den papperslösa barndomens politik!

Jacob Lind, projektforskare på Malmö Universitet, presenterar sin avhandling The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability

Avhandlingen undersöker hur vardagen ser ut för barn och familjer som lever i papperslöshet och under ständigt hot om utvisning, och hur de påverkas av myndighetsbeslut och nationella politiska lagar. Specifikt studeras hur barns rättigheter och “utsattheter” används för att styra och kontrollera deras mobilitet och territoriella närvaro. Studien jämför situationen för barn i Malmö och Birmingham mellan 2014 och 2017.

Jacob Lind, från Malmö Universitet, är forskare inom projektet Horizon 2020 Empowerment through liquid Integration of Migrant Youth in vulnerable conditions (MIMY) (mimy-project.eu)

Välkommen! Nu på onsdag den 17/11, 19.00.

Klicka här för att delta i seminariet på Zoom

Klicka här för mer information!

Läs senaste nyhetsbrevet och planera in ditt deltagande på de två kommande föreläsningarna!

Den 17 november träffar vi Jacob Lind på ett digitalt seminarium vid namnet “Den papperslösa barndomens politik” och den 14 december träffar vi Ingrid Eckerman från Skyddsvärnet som kommer samtala med Rosengrenskas Henry Ascher under rubriken “Den onödiga flyktingkrisen”.

Läs här!

Referat från Aino Gröndals seminarium

Den 7 oktober presenterade asylrättsjuristen Aino Gröndal från RFSL resultaten från den utredning hon genomfört av hur Migrationsverket och Migrationsdomstolen behandlar asylansökningar då grunden är förföljelse på grund av att personen tillhör HBTQI-gruppen. Hon har gått igenom de ärenden som fått avslag för att undersöka skälen till det.

Anledningen till att hon gjorde utredningen var att detta är en grupp som efter 2015 fått allt svårare att få rätt till asyl. Det som innan dess mest var formalia har sedan 2015 blivit allt svårare och det är en upplevelse både hon och andra asylrättsjurister upplevt. Så utredningens syfte var varför, hur har hanteringen från myndigheterna ändrats och är det i enlighet med svensk och internationell lag?

Hon började med att berätta att förföljelse av dessa grupper är väldigt vanligt i världen och det är både staten men även familjer och närmaste omgivning som kan stå för förföljelsen. Väldigt få söker för att de har en risk för förföljelse utan de söker för att de utsatts för det vilket gör det viktigt att de snabbt får vård och juridiskt stöd när de söker asyl. Många undviker att berätta att de är HBTQI-personer då deras erfarenhet är att de behandlas dåligt om de uppger det samtidigt som migrationsmyndigheterna kräver det. Att i efterhand uppge att de var förföljda av den anledningen minskar trovärdigheten hos myndigheterna vilket är ett av problemen med asylrätten för denna grupp.

Att man tillhör någon av grupperna HBTQI är inget som går att mäta utan det måste göras ”trovärdigt och tillförlitligt”. Det är myndigheterna själva som utformat hur detta skall gå till och vad som krävs och det första problem som då uppstår är när dessa krav inte stämmer med den asylsökandens egna erfarenheter. De skall kunna redogöra för en ”inre process” som lett fram till at de fått självinsikt, men detta är långt ifrån självklart bland de sökande. Kan de inte redogöra för en sådan process minskar deras chans till asyl drastiskt. Vidare har myndigheterna i många fall egna definitioner som de ger stor vikt i beredningen som vad sexuell läggning är och hur det kopplas till sexuell praktik. Att leva i ett homosexuellt förhållande ser inte myndigheterna som ett bevis för att du är homosexuell till exempel. Ytterligare exempel på hur myndigheterna skapar egna kriterier är att om personen tagit en risk så kan det inte vara någon kraftigare förföljelse och då behöver inte personen asyl. Så om du haft ett samlag i en bil så måste du förstått att det fanns en risk att bli påkommen och då måste du ha bedömt att det inte fanns någon risk med att du skulle drabbas av förföljelse efteråt. Hon fortsatte att visa på andra sätt som man försvårat för gruppen att få asyl och att man gått så långt att man både bryter mot både svensk och internationell rättspraxis. Ett sådant flagrant tillfälle är när personen först i ett sent skede medger att de är HBTQI och att det är därför de söker om asyl. Bara 9 % av de som anger det sent får asyl trots att förföljelser på grund av HBTQI-skäl är asyl-grundande. Ett annat ”olagligt” sätt är att de får avslag med motiveringen att de kan ju dölja sin grund för förföljelse, ett så kallad diskretionskrav.

Timmen gick snabbt men för er som är intresserade skall vi försöka publicera en inspelad version av seminariet. Missade ni det så rekommenderar jag verkligen er att se den för Aino är en inspirerande föreläsare trots det deprimerande ämnet.

Torgny Alstad

Rosengrenska Stiftelsens styrelsen

AVSLAGSMOTIVERINGAR I HBTQI-ASYLÄRENDEN – En rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Bilaga: Statistik över avslagsmotiveringar i HBTQI-asylärenden

Kontaktuppgifter

aino.grondahl@rfsl.se

0761-656 612

 “DEN ONÖDIGA FLYKTINGKRISEN”

Välkommen på boksläpp av “Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021”!

När: 31 oktober, 13.00-16.00

Var: Sjömanskyrkan, Stigbergstorget, Amerikagatan 2.

Hur: Anmäl dig med namn och organisation till seminarium31okt@gmail.com senast 25/10. Seminariet är kostnadsfritt.

Boken är delar av civilsamhällets genomlysning av samhällets hantering av ”flyktingkrisen” 2015 och dess konsekvenser. Fler än 50 författare och illustratörer har tillsammans skapat 528 sidor med analyser och vittnesmål från civilsamhället och flyktingarna själva. 

Boken, liksom temanumret av Ordfront Magasin, köps bäst från Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar https://stottepelaren.se/.

Vill du ha boken som pdf-fil eller en tryckt bok som recensionsexemplar, hör av dig till info@onodigaflyktingkrisen.se. 

Läs mer på Facebook https://www.facebook.com/onodigaflyktingkrisen

För kontakt med bokens redaktörer: Ingrid Eckerman info@onodigaflyktingkrisen.se, 070 557 31 93 https://onodigaflyktingkrisen.se/För mer information och program: https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/09/10/kalendarium/

7 OKTOBER 

kl. 19.00

Rättssäkerheten i asylprocessen för HBTQI-flyktingar

Aino Gröndahl från RFSL kommer att inleda seminariet med en redogörelse för den rättsutredning hon gjort för RFSL om hur migrationsmyndigheterna bedömer hbtqi-asylärenden. Det visar sig att bedömningarna och avslagen ofta strider mot både svensk och internationell rätt, och följden blir att hbtqi-personer som har rätt till skydd istället nekas och utvisas till förföljelse. Aino förklarar varför!

Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor skriftligt.

Välkomna!

Klicka här för att komma till seminariet på Zoom

17 NOVEMBER

kl. 19.00

Den papperslösa barndomens politik

Jacob Lind, projektforskare på Malmö Universitet, presenterar sin avhandling The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability

Avhandlingen undersöker hur vardagen ser ut för barn och familjer som lever i papperslöshet och under ständigt hot om utvisning, och hur de påverkas av myndighetsbeslut och nationella politiska lagar. Specifikt studeras hur barns rättigheter och “utsattheter” används för att styra och kontrollera deras mobilitet och territoriella närvaro. Studien jämför situationen för barn i Malmö och Birmingham mellan 2014 och 2017.

Jacob Lind, från Malmö Universitet, är forskare inom projektet Horizon 2020 Empowerment through liquid Integration of Migrant Youth in vulnerable conditions (MIMY) (mimy-project.eu)

Länk till seminariet kommer i Rosengrenskas nyhetsbrev, samt på Facebook.

Läs nyhetsbrevet i din webbläsare

I höstens första nyhetsbrev från Rosengrenska kan du uppdatera dig om läget på mottagningen i förhållande till pandemi-restriktionerna och få några riktigt bra föreläsningstips!

https://www.rosengrenska.org/wp-content/uploads/2021/09/Nyhetsbrev-september-2021.pdf

Ett extra nyhetsbrev har skickats ut med information om ändrade tider för sommarstängningen. I nyhetsbrevet finns också en länk till en artikel i Dagens Nyheter, om arbetet med vaccinering av svårnådda grupper.

https://www.rosengrenska.org/wp-content/uploads/2021/07/Extra-nyhetsbrev-juli-2021.pdf

I senaste nyhetsbrevet bjuder Rosengrenska in till online-seminarium den 17 juni. Det står också att läsa om och länkas till en hel bok om Sveriges mottagande av människor på flykt, en avhandling om barn som lever i papperslöshet samt ett väl spritt nyligen publicerat forskarupprop som publicerats på GP Debatt.

Läs också uppdateringen om Rosengrenskas och våra samarbetsparters arbete med att tillhandahålla vaccinationer mot covid-19 till papperslösa och andra svårnådda grupper. I nyhetsbrevet informerar vi om mottagningens sommaruppehåll och om Rosengrenskas behov av att stärka ekonomin, något bland annat just du kan hjälpa till med genom att bli månadsgivare.

https://www.rosengrenska.org/wp-content/uploads/2021/06/Rosengrenskas-Nyhetsbrev-Juni-2021.pdf

Läs Rosengrenskas senaste nyhetsbrev om bland annat kommande online-seminarium och om en ny antologi om de senaste årens allt mer restriktiva migrationspolitik. Läs också uppdateringen om arbetet med att möjliggöra vaccinering av svårnådda grupper, så som papperslösa, och mycket mer.

https://www.rosengrenska.org/wp-content/uploads/2021/05/Nyhetsbrev-maj-2021.pdf

Verksamhetsberättelse  2020

Allmänt om stiftelsen

Stiftelsen är ideell och verkar för att ge papperslösa tillgång till offentligt finansierad vård på lika villkor som för övriga invånare i enlighet med medicinsk-etiska principer, samt sprider information och skapar debatt kring allas rätt till lika vård.

Stiftelsen har sitt säte i Göteborg.


Främjande av ändamålet

Rosengrenska stiftelsen är ett frivilligt nätverk av vårdpersonal i Göteborg, som arbetar för vård på lika villkor för personer som befinner sig i en papperslös situation. Rosengrenska bildades 1998, efter att det uppmärksammats att flyktingar som fått avvisningsbesked och levde under jorden i Sverige, inte hade självklar och lika rätt till vård. Rosengrenska har sedan starten tre mål för verksamheten:

1.     Att avskaffa oss själva Sjukvård borde inte behöva lita till ideella krafter.

2.     Att sprida kunskap Om papperslösas situation, hälsa och tillgång till vård.

3.     Att erbjuda vård När papperslösa inte får tillgång till eller vågar söka den vanliga vården. 

Rosengrenskas verksamhetsmål ligger i linje med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, yrkesetik inom vården, Patientsäkerhetslagen och Hälso- och sjukvårdslagen.

Klicka på länken för att komma till Rosengrenskas verksamhetsberättelse för 2020.

https://www.rosengrenska.org/wp-content/uploads/2021/05/Verksamhetsberattelse-2020.pdf